Nyligen hemkommen från en resa till Nordmakedonien tillsammans med Marco och drygt 100 andra piloter.
Bra molnbas
En välkomstkommitté.
Landsköldpadda
Intressant meny. Mycket ost på menyn. Och kanske "Previous Meal" avser borde varit "Starter" (fast man vet aldrig)...
Gott om landningar. Ont om skugga.
Bergen på östra sidan dalen.
Prilep från ovan.
Bybutiken. Stor som ett källarförråd med allt nödvändigt, dvs dricka och cigaretter och chips.
Stora arealer men små traktorer. Ett av få transporter utan rökare på lasset.
Dagens uppgift
En retrivebil kanske?
Inte bara frukt och grönt. Även duschslang och ficklampor.
Basaren i Prilep. Torghandel deluxe.
Krusevo var platsen för Gin Wide Open (GWO) 2023. GWO är en s.k. "fun comp", dvs en instegstävling för dem som är nybörjare på tävlingar (dvs mig inkluderat). Upplägget är liknande med briefing, banläggning, starttider, cylindrar osv men kanske med ett lite mer avslappnat genomförande och anpassade ambitioner. Tävlingen är superbra arrangerad med en välslipad och hjälpsam organisation.
Kvällen innan första träningsdagen registrerar man sig genom att visa upp licens, försäkring och fylla i diverse uppgifter för att kunna genomföra tävlingen på säkert sätt. Det mesta är förberett och de flesta har registrerat sig efter några timmar. Piloter överallt där alla pratar skärmflyg på ett eller annat sätt. Ca 20 nationer representerade.
Dag 1 är en träningsdag (för deltagare såväl som arrangör). Starten är nära hotellet och små bussar tar oss dit på ca 10 minuter. Lite nervöst med så många främmande piloter men det är gott om plats. Alla börjar med att fixa iordning sina grejer och lägger sedan skärmen i rosett under något träd i skuggan tills dess att dagens uppgift delats ut. Det är varmt som tusan. Under tiden plockar man upp en redig macka, lite frukt och någon snack-bar man kan gnaga på i luften. Persikor, nektariner och meloner smakar väldans bra!
Så fort dagens bana kommer upp på den portabla tavlan sitter 100 pers som ekorrar på dom små bänkarna och pillar frenetiskt in cylindrar, vändpunkter och tider på instrumenten. Ingen ide innan alla är klara med sina instrument men sedan gås banan igenom och vi får lite taktiktips och väder. Ska man alltså in och ut eller var det ut och in ur startcylindern och ska man kurva höger fast vi sagt vänster osv - frågorna är många. Men rutinen sätts för resten av veckan.
Startplatsen är bra men det blir en rejäl kö och det det tar en bra stund innan alla kommer iväg trots folk som hjälper till att lägga ut skärmar. Vinden är svag eller t.o.m. backvind. Bra koll på markhantering visar sig åter vara en bra grej. Bra att starta tidigt sägs det. Startar dock ganska sent och känner viss nervositet inför att kurva vänstervarv med 100 andra under mer är nödvändigt lång tid innan luftstarten går. Take-off är oftast minst 1-1,5 h innan starten går så det kan bli en rejält flyg redan innan starten går. Väl i luften är det dock oftast förvånansvärt gott om plats trots allt. Inte helt lätt att ta sig upp men till slut så snurrar vi i små klungor upp över starthöjd.
Själv missar jag starten totalt när jag av någon anledning får för mig att instrumentet fått fnatt (vilket det nog inte hade...). Men tar mig i alla fall till mål en bit bort. Tur att det är en träningsdag.
Nästa dag sitter rutinen lite bättre. Banan är lite längre men denna gång strular instrumentet definitivt (självförvållat) när ja inser att jag inte har någon GPS och får flyga lite på känn. Ingen bra start.
Veckan rullar på och det blir ändå några riktigt fina flyg. Molnbasen är ofta hög och vi måste akta oss för att inte överskrida taket på 3000m vissa dagar. Flygstället är fantastiskt. Den stora dalen gör att det finns landningar precis överallt även om man gärna landar bredvid någon farbar väg eller vid någon liten by. Små röda traktorer med ett lass meloner, vete eller tobak, oftast med en rökande medpassagerare på högst upp, liksom hundar och hästar passeras ofta. Det är verkligen en annorlunda upplevelse. Standarden är generellt låg och man tager vad man haver för att fixa sitt hus, ladugård, bil eller vad det nu kan vara. Elledningarna hänger som trasselsuddar på stolparna.
Så fort man landat rapporterar men "Safe landing" via Telegram och sedan "Need retrive". Oftast är bussen in inte mer högst 15 minuter bort, ibland står den redan och väntar. Funkar klanderfritt.
Summa summarum en fantastisk vecka. Endast sista dagen blev inställd pga av vind. Själv har jag aldrig flugit så mycket distans under en vecka. Kanske inte Marco heller. Inte lätt att ta sig till mål men väldigt kul att ha så många att flyga med!
Har du flugit ett tag kan en fun comp varmt rekommenderas!